Vad är kommatecken? ( , )

"Kommatecken" är tecknet ( , ) man använder för att dela upp en mening i olika delar och ange att det skall vara en paus.

Jag skall hämta Nisse, Sture och Lasse.
Vi åker till Spanien, sedan tågluffar vi i Afrika.

Kommatecknet används även vid tidsangivelser för att avskilja sekunder från delar av sekunder.

Greta sprang loppet på 32,45.

Kommatecken räknas som ett skiljetecken i svenska språket.

Summering av hur kommatecken används

1. Vid uppräkningar.

Exempel: Jag köpte äpplen, päron, apelsiner och bananer.

2. För att dela upp och visa upphovsmannen till något.

Exempel: - Det var trevligt att träffa dig, sa Nils.

3. För att dela upp långa meningar.

Exempel: Karin städade huset, medan Fredrik klippte gräsmattan.

4. Före och efter en inskjuten kommunikation.

Exempel: Hans nya bok, som jag läst två gånger, är mycket intressant.

5. För att skilja betonade ord från resten av meningen.

Exempel: Aj, det gör ont! Hu, jag fryser. Ja, det blir bra.
Nej, det tycker inte jag.

Mer om hur och när man använder kommatecken

För att helt förstå hur man skall använda kommatecken krävs, att man fullt ut behärskar följande termer från satsläran: fullständig sats, huvudsats, bisats, subjekt, predikat, bindeord och fogeord.

Se vårt arbete Satslära – Satsdelarna. Se över dessa avsnitt om du behöver.

Mellan två fullständiga satser

Du använder kommatecken mellan två fullständiga satser. (En fullständig sats är en sats, som innehåller både subjekt och predikat.)

Detta är en huvudregel, men det finns vissa undantag, som vi tar upp nedan.

Två fullständiga satser med kommatecken emellan:

• Jag skall vaxa bilen, fastän det snöar mycket.
• Han hämtade skotern i Norge, sedan levererade vi den till kunden.
• Olle sprang till affären, eftersom han hade hört larmet.
• Jag åker skidor, och Stina kör skoter.
• Om ni skall äta nu, går jag hem.
• Pelle ville dansa, sedan skulle han åka och bada.
• När lägenheten är städad, vill hon komma.
• Ulla kunde ej sova, när husbygget pågick.
• Ju längre han gick in i skogen, desto räddare blev hon.

Ett bindeord binder ihop huvudsatser, och ett fogeord inleder bisatser.

Lägg märke till att det måste vara två fullständiga satser. Om det finns en gemensam satsdel, utelämnas kommatecknet.

Två fullständiga satser avskiljda med ett kommatecken:

Jag skall tvätta bilen, och sedan skall jag vaxa den.

En fullständig sats och en ofullständig. Nu utelämnas kommatecknet:

Jag skall tvätta bilen och sedan vaxa den.

Undantag till huvudregeln

Nedan följer de undantag som finns till ovanstående huvudregel: "Du använder kommatecken mellan två fullständiga satser".

Inget kommatecken vid gemensamt fogeord

När det finns ett gemensamt fogeord (t.ex. när, att, om, då, fastän) mellan fullständiga bisatser, utelämnas kommatecknet.

När barnen sov och (när) klockan var tolv, kom han hem.

"När barnen sov" och "klockan var tolv" är två fullständiga bisatser, men man sätter inget kommatecken mellan dem, därför att ordet "när" är gemensamt.

Ett annat exempel på att man inte sätter ut ett kommatecken mellan två fullständiga bisatser:

Om jag får pengar och (om) vädret är bra, åker jag till Spanien.

"Om jag får pengar" och "vädret är bra" är två fullständiga bisatser, men man sätter inget kommatecken mellan dem, därför att ordet "om" är gemensamt.

Inget kommatecken vid indirekta frågesatser eller att-satser

Man använder inte kommatecken mellan två fullständiga satser om det finns en preposition före fogeordet.

Detta gäller vid indirekta frågor och att-satser.

Fullständig huvudsats:

Olle är säker på

Fullständig bisats:

att han skall segla.

Men man sätter inget kommatecken emellan satserna:

Olle är säker på att han skall segla.

Fler exempel:

• Barnen gladde sig åt att det snart var sommar.
• Han funderade på att de skulle förlova sig.
• Jag funderar över när du kan komma till festen.
• Olle höll med om att de skulle resa bort.
• Hon tänker på vem som skall klippa gräset.
• Stina är väldigt glad över att han kom i tid.
• Greta funderar över vad hon skall ha till middag.
• Du behöver inte grubbla på varför han svek dig.
• Sten tänkte på att de snart skulle ha kvällsmat.
• Greta grubblade mycket över att hon skulle resa utomlands.
• Stina är glad över att han kommer.

Inget kommatecken när man utelämnar "att"

Man använder inte kommatecken mellan två fullständiga satser, om man har utelämnat ordet "att".

Mening med fogeordet "att" och kommatecken:

Tror du, att Nils är försenad?

Du kan utelämna "att" och kommatecknet:

Tror du Nils är försenad?

• Jag hoppas, att Sture hämtar hunden.
  Jag hoppas Sture hämtar hunden.
• Jag antar, att Bosse kommer snart med kaffet. Jag antar Bosse kommer snart med kaffet.
• Ulla förmodar, att väninnorna åker på semester tillsammans. Ulla förmodar väninnorna åker på semester tillsammans.
• De tycker, att lägenheten skall målas om. De tycker lägenheten skall målas om.

Inget kommatecken när man utelämnar ordet SOM

Man använder inte kommatecken mellan två fullständiga satser, om man har utelämnat ordet "som".

Exempel:

• Han fick se filmen, som jag hade köpt.
  Han fick se filmen jag hade köpt.
• De klappade hunden, som Sture hade uppfostrat.
  De klappade hunden Sture hade uppfostrat.
• Johan skall hämta paketet, som han har slagit in.
  Johan skall hämta paketet han har slagit in.
• Eva har målat båten, som havet har skadat.
  Eva har målat båten havet har skadat.
• Vinden blåste på staketet, som Olle hade satt upp.
  Vinden blåste på staketet Olle hade satt upp.

Inget kommatecken mellan korta fullständiga satser

Man kan utelämna kommatecken mellan korta fullständiga satser, när förståelsen är klar och ingen paus behövs.

Jag lovar att vi skall bada.

Exempel:

• Han visste att det skulle lösa sig.
• Hon tvekade fastän pengarna fanns.
• Olle målar medan Ulla städar.
• Han vet var Nils finns.
• Vi bakar om han kan.

---

Fler användningar av kommatecken

Nedan följer fler användingar av kommatecken.

Vid direkt kommunikation

Man använder kommatecknet för att skilja den eller de som säger något från det som sades.

• - Åk till Malmö nu direkt, sa Olle.
• "Vi skall börja jobba nu", sa Lena.
•   – Jag är snart klar med kursen, sa Tina.
• "Kom nu så går vi", sa Dan.
•   – Jag är mycket starkare än du, påstod Ulf.
• "Det finns fler kakor i skafferiet", nämnde Ulla.

Vid kommunikationer med uppräkningar

Du använder kommatecknet vid kommunikationer med olika uppräkningar.

• Jag handlade bröd, smör och sallad.
• Han skjutsade Pelle, Bill och Pär till fotbollen.
• Det var en stor, lång fisk.
• Jag skulle vilja köpa smör, grädde och ost.
• Det var en fin, god tårta.
• Han körde och hämtade Olle, Nils, Ulla och Karin.
• Han hjälpte mig mycket med studier, arbete och fritidsaktiviteter.
• Det var många olika aktiviteter på stranden: fotboll, volleyboll och bandy.
• Jag ville äta, sova och läsa.
• Olle, Pelle och Kajsa gick på stan.
• Jag fick en ny, dyr bil i present.
• Bosse köpte ett fint, billigt hus.
• Efter matchen var de trötta, hungriga och törstiga.
• Jag letar efter en snygg, trevlig och söt tjej.
• Berit tycker om snabba, dyra bilar.

Lägga till ytterligare information

Man kan lägga till ytterligare information till sin kommunikation. Man sätter då kommatecken framför och efter kommunikationen.

Kommunikationen kan sättas in inuti meningen eller i slutet.

Informationen du lägger till är inte en fullständig sats.

• Jag sprang, inte särskilt fort, till kursen för att hinna i tid.
• Fredrik, min son, skall jobba som skidlärare i vinter.
• Bosse, min käre bror, äger ett företag tillsammans med sin fru.
• Jag skall gå på en kurs, i teckning, på lördagar.
• Stina, min syster, badade länge i havet.
• Maglaby, vår kära, gamla stuga, såldes för några år sedan.
• Jag ville besöka henne på sjukhuset, beläget i Stockholm.
• Jag sprang ner till förrådet, det svarta vid vägen.

Man kan använda vissa ord eller uttryck och lägga till som en kommunikation. Du sätter då kommatecken för att avskilja dem.

• Jag vet inte hur jag skall göra, ärligt talat.
• Vi skall vinna matchen, inte sant?
• Uppriktigt sagt, vi kommer inte att hinna bli färdiga i tid.
• Du är fullt igång med dina studier, eller hur?
• Tyvärr, segraren har redan gått i mål.
• Jag kommer med pengarna, naturligtvis.

Efter ord som uttrycker känslor

Man använder ett kommatecken för att skilja interjektionen från resten av meningen.

• Usch, vilken stank!
• Hurra, vi vann matchen!
• Nej, det gick inte.
• Ja, vi skall vinna!
• Bu, det var dåligt gjort.
• Jo, vi klarade det.

Vid hälsningar eller tilltal

Man använder kommatecken mellan hälsningsfrasen och den övriga kommunikationen.

• Hej, hur går det?
• Adjö, mina damer.
• Hejsan, hoppas du mår bra.
• Hallå, skall vi börja jobba nu?
• God dag, hur är livet?
• Greta, kan du komma hit?
• Mina damer och herrar, hjärtligt välkomna till det nya företaget.
• Ok, då ses vi på måndag.

Man använder även kommatecken mellan namnet på personen och den övriga kommunikationen.

• Per-Henrik, kan du hjälpa mig?
• Kan du hjälpa mig, Maria?
• Johan, det var duktigt gjort.
• Här är presenten, Erik.
• Oskar, vill du följa med och fiska?
• Hjälp mig att putta bilen, killar.

Vid tidsangivelse

Man använder kommatecken för att avskilja sekunder från delar av sekunder.

• Hans segertid är 2.16.23,15.
• De rodde på 32.34,12.
• Olle sprang 100 meter på 13,23.
• Eva simmade snabbt och fick tiden 54,56.
• Fredrik och Hans kom i mål tillsammans på 1.23,21.

---

Ytterligare information om kommatering

Här följer ytterligare information om hur du använder kommatecknet.

Inget kommatecken vid två binde- eller fogeord

När en fullständig sats inleds av ett fogeord eller bindeord, sätter man oftast kommatecken framför dem.

Peter sa, att de måste städa sitt rum, om de ville gå på bio.

Framför ett binde- eller fogeord i en fullständig sats finns det alltså ofta ett kommatecken.

Man kan säga ovanstående mening på ett annat sätt, men då sätter man inte kommatecken framför ett av binde- eller fogeorden.

Mellan binde- eller fogeord som står bredvid varandra, sätter man alltså inte kommatecken.

Peter sa, att om de ville gå på bio, måste de städa sitt rum.

Fler exempel på utelämnade kommatecken:

• Frun badade, men hon gick upp, när mannen kom.
  Frun badade, men (,) när mannen kom, gick hon upp.
• Olle förberedde middagen, och han ropade på servitrisen, då chefen kom in.
  Olle förberedde middagen, och (,) då chefen kom in, ropade han på servitrisen.
• Han klippte gräset, men han var färdig, innan Stina kom hem.
  Han klippte gräset, men (,) innan Stina kom hem, var han färdig.
• Pär kommer snart, och det blir fest, om han har med sig dricka.
  Pär kommer snart, och (,) om han har med sig dricka, blir det fest.

Inget kommatecken vid fasta uttryck med ordet SOM

Ordet "som" är ett relativt pronomen och fungerar som ett fogeord. Man sätter då kommatecken framför ordet "som".

Han tvättade bilen, som stod på gården.

I nedanstående exempel bildar "som" ett fast uttryck och en satsdel tillsammans med ett annat ord – då sätter man inte ett kommatecken framför "som".

Exempel:

• Jag vet inte, vem som har ätit upp kakan.
• Han funderar på, vem av dem som körde bilen.
• Vi visste, vad som besvärade henne.
• Vill du berätta för publiken, allt som du har fått reda på i Afrika?
• Berit grubblade över, vem av pojkarna som var äldst.
• Jag vill veta, vad som står på tavlan.
• Vi vill träffa, den som har skickat blommorna.
• Jag vill visa dig, något som du blir glad över.